VÄLKOMMEN TILL STENOGRAFINS VÄRLD
 
  * Gör du anteckningar under föreläsningar och föredrag? 
* Eller vid telefonsamtal? 
* Gör du promemorior och planer? 
* För du dagbok eller skriver du annars mycket med penna?
 
 
Om svaret är ja, kan stenografin vara ett sätt för dig att öka din skrivhastighet. Stenografin är framför allt en anteckningsskrift, men snabba stenografer kan använda den också för att skriva ner tal. 

Olika sätt att förkorta skrift har använts redan länge, men en egentlig förkortning av den skrivna texten började ta form under århundradet före Kristi födelse. Ett minne från den tidens stenografi, de s.k. Tironska noterna, är &- tecknet, som visserligen då användes i en annan bemärkelse. 

Den finländska stenografin utvecklades på 1870- talet. Systemet har utvecklats sedan dess, och det har använts för att uppteckna flera historiska händelser. Stenografin i Sverige har en ännu längre historia, men där används nu nästan uteslutande det Melinska systemet från 1892. 

I Amerika används stenografimaskiner, bl.a. vid rättegångar, men i Finland skriver man fortfarande med penna. Skriften är inte en bildskrift, utan med den kan man skriva vad som helst. Från det finska Nevanlinna-systemet har det gjorts tillämpningar till svenska, tyska och engelska; från det svenska Melins system har tillämpningar gjorts till åtminstone engelska, tyska, franska, spanska och finska. 

Det tar mindre än ett halvt år att lära sig grunderna i Melins system för svenskan, eventuellt litet längre med Gabelsbergers system. Man kommer långt redan med grundsystemen, men om man vill kan man därefter börja läsa den intressanta förkortningsläran, genom vilken man kan skriva ännu fortare. 

 
Vilket system bör man lära sig?

I Sverige är sedan länge Olof Melins stenografisystem praktiskt taget allenarådande. Systemet är relativt enkelt att lära sig, går bra också att skriva snabbt med och går lätt att tillämpa på andra språk. I motsats till Gabelsbergers system är det Melinska skapat enkom med tanke på det svenska språket. Gabelsbergers system för svenskan är däremot en version av det tyska systemet Gabelsberger.

I Finland har man till största delen använt Gabelsbergers system för svenska språket. Detta beror dels på tradition, dels på att det system som används för finskan (Nevanlinna) också grundar sig på Gabelsbergers system. I praktiken är det dock få som använder bägge varianterna.

Om du tänker lära dig stenografera först och främst på svenska, rekommenderas Melins system. Om du vill stenografera huvudsakligen på finska, men också litet på svenska, är Nevanlinnas system det logiska valet. Det finns också en version för svenska språket.